Hittade en bra text i en av fibrogrupperna på FB som beskriver den här j-a fibron så bra!!!!! Den är skriven av en tjej som heter Ingalill.

OM SJUKDOMEN..........

Fibro är en sjukdom som får många människor smuts-kastade. 

En osynlig sjukdom som är rent djävulsk. 


Fibromyalgi kan man ha i olika grad. 

Somliga klarar att sköta ett arbete, andra kanske får gå ner i tid. 

Sen finns det såna som jag som idag är sjukpensionerad pga av Fibron. 


Jag ska nu försöka beskriva sjukdomen så ni förstår att det inte 

handlar om lathet eller att man är arbetsskygg. 


Tänk er.... 

Ni sitter i soffan och har en mysig kväll med den ni har kär.. 

Denne person vill av kärlek och omtanke låta sin hand stryka dig över ryggen. 

Den lätta beröringen känns som om hans hand är ett riv-järn eller som att han stryker över en bränn-skadad rygg. Bara att snudda kan när det är som värst räcka för att man brister ut i gråt. 


Eller. 

Du går till kylskåpet för att ta fram en liter mjölk.. 

Plötsligt finns inte kraften i handen eller armen.. Du, antingen tappar paketet eller får inte alls ut det ur kylen. 


Eller.. 

Du mår hur bra som helst.. Så helt plötsligt.. Lika snabbt som man vrider på en dim-mer för en lampa, lika snabbt får du sån värk och smärta 

i en arm, en hand, ett ben eller allt på en gång att du inte kan göra något alls. 

Kanske får man höra från någon som inte förstår att, Ja men gå du o lägg dig en stund så blir det bättre. 

Nu är det så att fibro attackerna varierar väldigt i både styrka och längd.. Kanske är det över på en timme eller så kanske du blir vaken hela natten av den infernaliska värken. 


Hur värken känns är väldigt individuellt. 

En del kan som sagt klara att arbeta och andra inte. Men själv känslan kan beskrivas så här. 


Tänk dig... 


Du tar en mixer... 

I den stoppar du din värsta tränings-värk du upplevt, din värsta huvudvärk, din värsta tandvärk, känslan av att rulla i bränn nässlor, känslan när du skär dig på ett papper och sen kryddar du med känslan när man slår sig hårt på tummen med en hammare. 

Blanda allt detta och portionera ut det på alla muskelfästen i hela kroppen. Kanske inte på alla ställen samtidigt. 

När det väl går över på ett ställe så *vips* får du en portion någon annanstans. 

Där har ni känslan av fibromyalgi.

Själv är jag drabbad från tårna och uppåt. 

Tyvärr har jag nu även fått känningar i underbenen och under fötterna. 

Men inte så illa att jag inte kan gå tack o lov. 


Vissa dagar kan armarna funka och vissa dagar inte, och man blir liggande ett par dagar fungerar inte som en människa, som en död sill ungefär.... 

Jag försöker göra det jag kan när jag mår bra men oftast straffar det sig och armarna är obrukbara ett tag efter. Fingrarna har fått sina portioner i muskelfästena vid varje led. 


Det är en djävulsk sjukdom som inte syns. 

Vet inte hur många gånger jag suttit och tittat på mina obrukbara händer och bara önskat att dom åtminstone kunde vara svullnad eller röda så folk SÅG att nåt var fel. 


Kommer någon o har brutit en tumme eller en arm så är det ju VÄLDIGT synd om dom... Jo det är det ju naturligtvis, men jag önskar att det gick att få folk att förstå smärtan och värken vid denna osynliga sjukdom. En bruten arm läker..Fibron finns alltid.. 


Det är inte ofta jag beklagar mig över den. Det hjälper ju ändå inte. 

Men vissa dagar när det är som allra värst så kommer nog ett o annat YNK över mina läppar också. 


Man vill få folk att förstå att uppskatta sina FRISKA kroppar. 

Att njuta av allt de faktiskt kan göra. 

Tyvärr kan ingen annan än en annan med samma sjukdom helt förstå. 

Jag måste säga att jag faktiskt kan förstå dem som misstror oss. 

Oftast ser vi pigga och glada ut.. 

Oftast är det såna som VILL för mkt.. Såna som alltid kämpat både fysiskt och psykiskt som drabbas. 


Jag själv gör ofta för mkt.. 

Det blir lite så att man känner sig mindre värd om man inte kan lika 

mkt som alla andra. 

Grannfrun kanske putsar alla fönster på undervåningen och sen glatt studsar iväg o handlar. 

För mig kan ETT fönster mkt väl få mig däckad en hel dag, ev ett dygn. 


Min förhoppning är att jag fått upp ögonen på iaf någon där ute. 

Fått någon att inse att vi inte simulerar, att vi inte är lata. 

Vi må se pigga och glada ut utanpå men inuti lider vi av detta djävuls-kap som fibron är.. 

Jag är aldrig HELT värkfri.. Jag har alltid MER eller mindre ont. 


Alla ni som är friska.. NJUT av allt ni kan göra.. 

Gläd er åt närhet och smekningar.. 

Gläd er åt att ni kan göra det mesta utan att få ont. 

Skulle ni drabbas så skulle ni ångra bittert allt ni inte provat och njutit av innan.. 


Hoppas detta inlägg fått iaf någon att förstå helvetet med fibro . 

Här slutar Internet

• Gå en sväng. Dvs. använd benen att röra sig runt i terrängen. Kan även kallas att spatsera.
• Jogga lite. Dvs. att använda benen att röra sig runt i terrängen snabbare än när man går. Om du joggar fort kallas det för att springa.
• Cykla runt och kolla på den fantastiska naturen i äkta 3D! Stanna cykeln av och till och känn på träden och stenarna.
• Om det är varmt i vattnet där du bor, kan du ta en simtur. Detta bör du däremot inte göra om du inte kan simma. Då kan du istället göra något som kallas för att bada.
• Besöka någon du känner.