Idag har vi varit på nåt som jag hoppas jag slipper gå på igen, nämligen en barnbegravning :( Nu var den jättefin (om man nu kan säga så om en begravning) med en underbar präst, fina psalmer och en underbar dikt som föräldrarna valt ut. Men usch så fruktansvärt jobbig! Tänker på er <3

Nu hoppas jag att det dröjer LÄNGE innan jag behöver gå på nån mer begravning, för nu tycker jag verkligen att det är nog!!!!!

När vi var på väg hem så ringde min telefon och det var läkaren som jag träffade i tisdags, hon ville höra hur jag mådde efter att jag fått diagnosen. Hur gulligt är inte det :).

Nu på kvällen precis innan puppis skulle gå och sova så la hon lite pussel med pappa och hon har kommit på att det är roligt att ha bitarna upp och ner och sen göra en form av memory av det hela.